Vi behöver en reform av socialskyddssystemet

Vårt sociala skyddsnät börjar ha alldeles för stora hål. Vi har en ökad fattigdom, det finns tiotusentals människor som är utslagna ur samhället och antalet fattiga barn har ökat de senaste åren. 15% av barnen i Finland lever i riskzonen för fattigdom eller utslagning. Mycket av detta beror på den senaste regeringens nedskärningar i socialskydd och utbildning i kombination med försämringar i anställningsskyddet. Dessa nedskärningar har påverkat och förstärkt varandra, och det har därför blivit allt svårare att balansera på de sociala stöden.

Många är i dagsläget oroliga för att bli äldre, skaffa barn eller komma ut i arbetslivet. Osäkerhet och otrygghet är otroligt dåligt för samhällsekonomin. Otrygghet får människor att avstå från att köpa saker, ta chanser och göra investeringar. Det försnabbar en lågkonjunktur och gör svängningarna mellan goda och dåliga ekonomiska situationer större. Det ligger därför i vårt allas intresse att knyta tätare maskor i det sociala skyddsnätet.

Att bli straffad då du förlorar ditt jobb är ingen bra lösning. Situationen är alltför ofta den att det inte finns passande arbeten för arbetslösa, inte att de är “för lata” för att jobba. Det största problemet med aktiveringsmodellen var därför att det inte fanns tillräckligt med nya jobb och passande fortbildningsalternativ som de arbetslösa kunde söka. Du ska inte straffas om du förlorar ditt jobb, du ska hjälpas och stödjas.

Vi behöver en reform av socialskyddssystemet, baserad på vår verkliga arbetsmarknad. Den måste vara anpassad till osäkerheten och snuttjobben som är vardag för många, och se till att människors välmående stöds. Alltför många lider av stress, prestationskrav och utmattning. Systemet bör vara ett ovillkorligt stöd som ges automatiskt till de vars inkomst faller under en särskild nivå. För att uppmuntra till aktivitet kunde stödet höjas något vid t ex frivilligarbete.

Vårt sociala skyddsnät måste baseras på en människosyn där en människa är en tillgång med potential att bidra, inte en börda för samhället. Med en garanterad grundtrygghet och möjligheter till utbildning kan vi uppmuntra människor att ta chanser, pröva på nya jobb och kanske skapa nya företag.

Socialskyddet borde ses som en helhet tillsammans med arbetsmarknadspolitik och utbildning. Socialskyddet ska inte bara fånga de som faller, det ska puffa upp dem tillbaka. Så håller vi alla med.

Rebecca Åkers, ekonomie magisterstuderande, riksdagskandidat (SDP)