De finska och de svenska i Korsholm måste mötas

När jag började på Åbo Akademi i Åbo träffade jag nya människor jag aldrig sett förut. Vi gick runt i cirkel och berättade vad vi hette och varifrån vi kom. Någon var från Pargas, någon var från Larsmo, men en berättade att hon var från Korsholm. ”Va??!” svarade jag. ”Det är en liten kommun utanför Vasa” svarade hon. ”Jag vet, jag är därifrån!! Men jag har aldrig sett dig?”. ”Jag gick i Pilotti (dvs det finskspråkiga högstadiet)” svarade hon. En numera nära vän som växt upp bara några kilometer från mig, men som jag aldrig skulle träffat om vi båda inte skulle ha flyttat till Åbo.

Detta är bara ett exempel på situationen vi har i Korsholm. Människor äter, sover, handlar, jobbar, älskar och lever sina liv bredvid varandra men talar inte med varandra. De svenskspråkiga och de finskspråkiga känner inte varandra, de umgås inte, och de kan inte varandras språk.

Ett steg i rätt riktning vore att skapa tvåspråkiga skolmiljöer. Korsholms skolstruktur byggs om men ingen verkar vilja ta itu med detta problem. Speciellt Smedsby skolcentrums två högstadier vore perfekta exempel på skolor som kunde byggas ihop. Hur många unga från enspråkigt svenska familjer har inte svårt med finskan i skolan fastän de finskspråkiga finns i en annan skola 100 m bort? Ett större samarbete skulle öka motivationen, lära eleverna vardagsspråk och öka naturlig inlärning för de har svårt med ordlistor. Som finskaläraren i gymnasiet sade, det finns inget bättre sätt att lära sig finska än att skaffa sig en finsk pojkvän.

Vi kan ta råd av Jakobstads Gymnasium och Edsevö skola/Edsevön koulu i Pedersöre. De befinner sig i samma lokaler och kan umgås på rasterna. Varje kommun har dock egna förutsättningar och behov, så i Korsholm kunde samarbetet sträcka sig ännu längre än såhär. Det finns inget som hindrar att praktiska ämnen som bildkonst, musik, slöjd och gymnastik skulle kunna vara gemensamma lektioner. Så sparar vi dessutom resurser - alla förstår att dubbla versioner av allting är ett slöseri som kunde spenderats annanstans.

Svenska språket är inte hotat i en kommun där 70% av befolkningen är svenskspråkig. Samlokaliseringen skulle stärka samhörigheten mellan de unga i vår kommun, och därmed för hela kommunen i framtiden. Det skulle även förbättra barnens framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

Det är därför jag stöder samlokalisering av finsk- och svenskspråkiga skolor och dagis. Genom att umgås och röra oss på samma ytor lär vi känna varandra och förstår hur viktigt det är att kunna varandras språk. Just nu är detta ett problem i Korsholm. Om vi ska lära barn att inkludera alla och leka tillsammans kunde vi börja med att leva som vi lär. Och leva tillsammans.