Den döda demokratin i svenska Österbotten

En diktatur är ett system där ett fåtal personer eller ett parti har makten. Wikipediadefinitionen berättar hur ”ett parti blir instrument för utövandet av den politiska makten i landet även om fler partier kan finnas representerade i parlamentet”. I en diktatur är det vanligt att partiet får över 90 procent av rösterna, att makten inte ifrågasätts och att media är partisk till majoritetspartiet. I en diktatur följer partiet samma linje. I en diktatur tystas kritiska röster. I en diktatur utses personer som är omtyckta av partiledningen till viktiga poster. En diktatur är motsatsen till en demokrati.

Svenska Österbotten innehar många drag av en diktatur, eller snarare många diktaturer. Det är inte normalt i en demokrati att ett parti innehar alla fullmäktigeplatser utom 1, som i Vörå och Korsnäs. Det är inte normalt i en demokrati att icke demokratiskt valda personer sitter i kommunens nämnder eftersom det inte finns tillräckligt många uppställda kandidater för att fylla partiets nämndplatser, som i Korsholm. Det är inte normalt i en demokrati att gruppdisciplinen tvingar alla fullmäktigeledamöter att rösta enligt gruppordförande när partiet är i absolut majoritet, som i Pedersöre. Det är inte normalt i en demokrati att människor sitter i ett demokratiskt valt organ och aldrig yppar ett ord, eftersom det inte finns en debatt. Demokratin är hotad när det största partiet utför gruppdisciplin för att krossa oppositionen.

Att Svenskfinland har ett majoritetsparti är också farligt, sett ur ett regionpolitiskt perspektiv. Att alla svenskösterbottens kommuner styrs av det näst minsta partiet, som dessutom är i opposition, ger svenska Österbotten så gott som inget inflytande på eller insyn i rikspolitiken. Svenska Österbotten ser politiskt helt annorlunda ut än resten av landet, och denna bubbla hindrar kommunikationen uppåt. Ankdammens vatten har en annan temperatur.

Att anta att en folkgrupp har en och samma åsikt om allt är inte bara dumt, det är också nedvärderande. Bland finlandssvenskar finns konservativa, det finns liberaler, det finns socialister, det finns nationalister, det finns socialliberala, det finns populister. Ett fullmäktige som utgår från en kommuns invånare ska spegla denna diversitet. Fullmäktige borde vara ett forum för diskussion av en mångfald av människor, inte ett sätt för starka personligheter att driva igenom sin vilja.

Det jag säger är inget nytt. Det är snarare ett skämt, något man skrattar åt. ”Jag gör som alla andra och röstar på Partiet”. Om man istället stannar upp och tänker efter inser man hur farligt det är att okritiskt följa strömmen. Hur farligt det är när kommunpolitiker från andra partier tackar för sig för att de inte längre vill slåss mot majoriteten. Jag hoppas att alla österbottningar, i alla sina politiska beslut, verkligen tänker igenom vad de röstar på, varför de röstar som de gör, och vilka strukturer rösten stöder.