Tal på Ålands socialdemokraters kongress: När de höga herrarna tackar för sig får vi unga arvet

Jag skulle gärna tala om positiva saker. Man borde väl vara en bit äldre innan man blir cynisk. Men jag vill ändå ta upp några saker som är relevanta och oroar oss unga idag.

Ungdomen är mänsklighetens framtid. Den där ungen som hänger på instagram och snapchat, tar bilder av sig själv och går utomhus bara när det finns en ny pokemon att hämta. Den där otacksamma, ohyfsade, osnutna ungen som tränger sig före i kön. Allt fastän vi försökt lära den i dagis att man ska dela med sig, visa hänsyn och bry sig om andra. Det börjar så bra, men sedan lär vuxenlivet oss att ta åt sig själv, vara aggressiv och se människorelationer som strategiska.

Det är inte lätt att vara ung i dagens värld. Framtiden skrämmer. Stress, psykisk ohälsa och utbrändhet blir allt vanligare och går ner i åldrarna. Stress inför framtiden, inför studier, inför att tvingas prestera bra hela tiden och samtidigt se bra ut och vara populär och ”lycklig”.

Vi unga ser inte fram emot att handskas med allt som tidigare generationer råddat till. Det är inte ett trevligt arv vi får ta emot.

När de höga herrarna tackar för sig får vi unga ärva en global orättvisa. 1900-talets fokus på tillväxt, frihandel, globalisering och vinstmaximering har lett till stora skillnader i välfärd mellan industri- och utvecklingsländer. När vi överproducerar i EU dumpas överskottet till Afrika och förstör konkurrensen för deras företag. Multinationella företag tar naturresurser från ett fattigt land och tvingar barn att arbeta i ett annat fattigt land, säljer det åt oss som har det bra, och tar vinsterna hem till vilken söderhavsö de bor på för tillfället. Det finns idag människor som svälter, som inte har tillgång till rent vatten, som inte kan läsa, samtidigt som andra beställer alla sina tjänster från sin smartphone. Också i vårt land har inkomstskillnaderna ökat allt mer. Möjligheter till hälsa, utbildning och självförverkligande beror allt oftare på hur mycket pengar dina föräldrar har.

När de höga herrarna tackar för sig får vi unga ärva en socialpolitik som minskats under existensminimum. Det sociala skyddsnätet är mer hål än rep. Regeringen vill att alla ska ha ett fast jobb, och tror på att om du inte har det försöker du inte tillräckligt. Det finns nog så många arbetslösa för att det är så lätt att vara arbetslös. Hur vågar studerande studera? De äter upp samhällets resurser och bidrar inte alls. Studiestödets nedskärningar betyder att vi måste leva på lån om vi ska leva alls. Är du ung studerande med barn är det ännu värre.

När de höga herrarna tackar för sig får vi unga ärva miljöproblem. Årtionden av girighet och kortsynthet har lett till nedsmutsade hav, en oroväckande stigande temperatur och återkommande extremväder. Detta är inget problem det finns en behaglig lösning på. Vi lever över våra resurser, och därför kommer klimatproblemet att tvinga oss till livsstilsförändringar, både på personlig och statlig nivå. Parisavtalet var ett steg i rätt riktning, om än ett kort sådant. Efter veckans presidentval i USA vet vi inte hur klimatavtalets framtid ser ut.

När de höga herrarna tackar för sig får vi unga ärva populismen och extremismen. Vi får ärva extremisterna och rasisterna. Företagens förflyttning av jobb har lett till en utbredd arbetslöshet bland lågutbildad arbetskraft. Arbetslöshet, fattigdom, rädsla och okunskap har skapat en grogrund där enkla lösningar på svåra problem låter bra. ”Det är flyktingarnas fel”. ”Det är muslimernas fel”. ”Det är västlänningarnas fel”. Alla dessa svar är lättare att ta till sig än den komplicerade ekonomiska och samhälleliga sanningen. Populismen har lett till ett inkompetent politiskt beslutsfattande. Politik är inte ett lätt jobb, och det ska utföras av pålitliga människor som vet hur och vad de ska göra, inte av människor som vänder kappan efter vinden och ropar klyschor som ”kyllä kansa tietää”, ”make America great again” eller ”Åländsk demokrati för demokratins skull”.

När de höga herrarna tackar för sig får vi unga ärva en osäker arbetsmarknad. Arbetarrörelsen har progressivt skapat ett avtalssamhälle där det finns avtalade minimumgränser för att ingen ska bli utnyttjad. Det ska vara möjligt att leva på sitt jobb, och även att ta ledigt då och då utan att behöva svälta. Med dagens överdrivna fokus på konkurrenskraft kan detta vara historia om tio år. Redan nu är så kallade ”flexibla” arbetsförhållanden som snuttjobb, visstidsanställningar och nollavtal vanliga. ”Flexibla” anställningar med ”flexibla” löner, som 2000 denna månad och 200 nästa.

När de höga herrarna tackar för sig får vi unga kvinnor ärva 83,3%. Trenden med kvinnans euro går nu rentav åt fel håll, förra året var det 83,4. Det finns ännu människor som tycker det är naturligt att kvinnor stannar hemma med barn medan män arbetar. Båda föräldrarna är ansvariga för barnet, och ska dela ansvaret för att ta hand om det. Den nuvarande situationen, där 97% av de som tar vårdledigt är kvinnorna, skadar unga kvinnor i arbetslivet och gör det svårare för dem att få jobb, även om de inte ens planerar att skaffa barn.

Det är inte konstigt att vi unga inte ser fram emot framtiden, när arvet från våra föräldrar är en stor räkning med orättvisor, miljöproblem och populism. Men det skulle ha kunnat vara värre. Regeringen har ju iallafall planer på att sänka arvsskatten. Fast vi hade mycket hellre betalat den och fått mer stöd från början istället. Tack för mig, ha en trevlig kongress, och trevlig fortsättning på hösten åt er alla.